Man skulle enkelt kunna säga att stress är en mycket viktig överlevnadsfunktion. Stress är en kvarleva från stenåldern. Det är den urgamla fly/fäkta-reaktionen som uppstår när vi möter faror. Den handlar alltså ursprungligen om att överleva i nödsituationer.
Vi människor behövde ofta fly från faror eller vara extra skärpta vid t.ex. jakt. För att klara detta behövde vi ladda på med extra energi och det gjordes bland annat genom utsöndring av vissa hormon som t.ex. adrenalin och kortisol.
Det ideala vore om stressreaktioner enbart framkallades av situationer som verkligen är livshotande, men tyvärr framkallas stressen idag ofta av ringande telefoner, en deadline, konflikter och det vi upplever ställer krav på oss, dvs. hotar oss. Vi bombarderas av krav, förväntningar och ouppfyllda behov.
När vi sedan blivit genomdränkta av adrenalin som vi inte kan göra oss av med genom fysisk aktivitet slutar det med att vi känner oss utmattade, får försvagat immunförsvar och att vi töms på våra fysiska, känslomässiga och andliga krafter.
Vi blir alla stressade då och då. Det är inte farligt!
Utan kan ibland vara nödvändigt och bra. Det är när stressen blir långvarig som det uppstår problem. När vi inte har tillräcklig med tid för att återhämta oss efter varje stressande händelse innan nästa kommer, då stannar kroppen kvar i alarmberedskap där den fortfarande tror att det bara handlar om att överleva de närmaste minuterna. Fortgår detta kan det orsaka skador på kroppens organ och system, i synnerhet immunförsvaret.
Skriv gärna en kommentar här nedan och berätta hur du upplever stress.
Läsarkommentarer